Teatern som uttrycksmedel för nya tankar och idéer

Ordet Kontur kommer av franskans contour och betyder omkrets, ytterlinje. Att ringa in, beskriva, flytta gränser, rita om kartan – det är själva idén bakom vårt val av namn. Med våra scenkonstverk vill vi tala till hela människan – till hennes huvud och hjärta och mage. Vi arbetar både i litet och i större format.

Nu startar vi upp ett nytt projekt - RAPPSKALL i en europeisk region - ett bildningsprojekt i samarbete med Folk Practice Academy, Studieförbundet Vuxenskolan, Ronneby kommun, Region Blekinge samt en rad ideella organisationer med fokus på kulturarv. Genom historia, hantverk, sång och gestaltning tar vi oss an den medeltida historien genom ett sydligt perspektiv. Margareta Skantzes pjäs Kung Byxlös återuppstår i form av ett gestaltande musikverk med premiär sommaren 2021.

Vill du vara med? Kontakta producent Astrid Selling astrid@flokk.se, 0739-880011

Nypremiär: Tinghuset, Nyborg, Danmark

Läs mer kommande föreställningar här >>

Kung Byxlös handlar om drottning Margareta, skapare av den Nordiska Unionen år 1397. Det är en tragedi om en kvinna med en politisk vision och det höga pris hon fick betala på det personliga planet.

Premiären spelades 2011 i en stenlada på Johannishus Slott.

Läs mer om Kung Byxlös >>  

Är det därför det finns så många svarta madonnor runt om i världen? Eller står dessa svarta madonnor för något annat: en förlorad kvinnokraft som har sina rötter i den gamla gudinnekulten och som en gång också var en del av bilden av Maria?

Läs mer om Svart Madonna >>

möter vi en kraftfull sextioårig Selma, hon står på höjden av sin karriär, hon blickar tillbaka på sitt liv – berättar det SÅ SOM HON VILL ATT VI SKA SE HENNE – i direkt polemik med de etiketter som satts på henne under 1900-talet.

Läs mer om Selmas Samlade Vrede >>

Materialet till våra pjäser har många olika liv och format. Teater Kontur genomför presentationer, läsningar, föreläsningar, konferenser tillsammans med andra aktörer, som pianisten Alexandra Gävert, vokaltrion Locus Laude, Föreningen Norden, m fl. Margareta skriver även böcker för att ge både bredare och djupare kunskap och förståelse för de historiska personer som teatern porträtterar.

Kontakta oss om ni är intresserade av ett samarbete >>

I drömspelets form får vi följa Drottning Margaretas väg genom livet och hur hon bar sig åt för att sammanföra de nordiska länderna till en union efter århundraden av vendettor, krig och brodermord.

Premiären spelades i en stor stenlada intill Johannishus Slott i en av Blekinges naturskönaste trakter. I detta imponerande rum med sina tjocka vitkalkade väggar och sitt magnifika bjälklag utspelade sig berättelsen om Drottning Margareta.

De tre bärande rollerna gjordes av professionella skådespelerskor.

Drottning Margareta: Karin Pålsson

Abbedissan Ingegred: Karin Danielsson Bång

Narren: Emelie Trossö

I övrigt medverkade korister, harpister och statister.

Är det därför det finns så många svarta madonnor runt om i världen? Eller står dessa svarta madonnor för något annat: en förlorad kvinnokraft som har sina rötter i den gamla gudinnekulten och som en gång också var en del av bilden av Maria?

Med utgångspunkt i dessa frågor skapades en stor musikteateruppsättning i Karlskrona hösten 2006 med gästspelande Sheela Langeberg i titelrollen. Svart Madonna väckte ett mycket starkt gensvar, på ett sätt överväldigande i ett så sekulariserat land som Sverige. Människor som annars inte brukar gå i kyrkan kom i stora skaror för att ta del av berättelsen om Maria och hennes älskade Josef.

"I arbetet med berättelsen om Marias liv fann vi att förloppet påminde oss om dramaturgin i en mässa. Och det var i dessa banor vi tänkte när vi skapade musiken.

Vi visste tidigt att vi ville skriva ett musikverk för enbart röster. Sången är för oss en livsnödvändig ingrediens i våra liv. Spänningen som uppstår när flera olika röster möts i resonanser och dissonanser är oslagbar. Rösterna och klangerna valde vi för att förstärka berättelsens olika känslor och karaktärer."

Lyssna >>

Bilden av Selma som ”sagotant” skapades av den tidens ledande litteräre kritiker Oscar Levertin. Den har sedan först vidare av bl a Sven Delblanc, Lars Lönnroth och Ingmar Bergman.

Margareta skriver: ”När jag såg denna uppsättning upptändes jag av en våldsam VREDE. Jag ville ropa ut: Men detta är inte Selma! Ni gör henne orätt! Selma var en intellektuell, beläst och bevandrad i alla sin samtids tankegångar och idéer! Hon var buren av ett starkt socialt patos och ett känsloregister som för tankarna till hennes själsbroder Fjodor Dostojevskij. Liksom han såg hon och beskrev sin samtids stora moralfrågor. Liksom han vågade hon utforska människans dunklaste avgrunder. Liksom han vågade hon ge uttryck åt kärlekens och barmhärtighetens stora och omskapande mirakel. Liksom han valde hon medvetet en ”folklig” form för sina berättelser.”