

- Hem
- Olympe de GougesÂ
- Om Teater Kontur
- Kontakta oss
- VĂ„ra projektÂ
- Den olycklige danske prinsen
- YXNA SAGA
- LĂ€s om arbetet bakomYxna
- Kung Byxlös
- Tidigare projekt

Olympes rop pÄ schavotten
Programblad
"En kvinna har rÀtt att bestiga schavotten. DÄ mÄste hon ocksÄ ha rÀtt att bestiga talarstolen!"
(Olympe de Gouges)
Olympe de Gouges (1748 - 1793)
Anna Lahmer gestaltar rebellen och frihetskÀmpen Olympe de Gouges/Marie Gouze och berÀttar, genom Margareta Skantzes drama Olympes rop pÄ schavotten, om hennes dramatiska liv i revolutionens Frankrike.
Anna, en av eldsjÀlarna i regionen, var i mÄnga Är anstÀlld som skÄdespelare pÄ Byteatern i Kalmar, men Àr ocksÄ en de som var med och grundade Teater Hialösa. Som bÄde skÄdespelare och sÄngerska har hon gjort Ätskilliga produktioner genom Musik i Blekinge, bl a tillsammans med Ronneby folkteater och Marinens musikkÄr. MÄnga Àr barnen i Blekinge som mött Anna i skolan, genom förestÀllningar eller Skapande skola.
Dramat om Olympe de Gouges
Dramat
âOlympes roppĂ„ schavottenâ handlar om Olympe de Gouges, en av de första kvinnorna som avrĂ€ttades under franska revolutionen. Det Ă€r ett portĂ€tt av en kvinna som drivs av en kĂ€rlek till sitt land och ett rĂ€ttspatos sĂ„ starkt att hon Ă€r beredd att ge sitt liv för de vĂ€rden som hon kĂ€mpar för.
Olympes uppvÀxt
Olympe deGouges â egentligen hette hon Marie Gouze - vĂ€xte upp i Occitanien. Detta sydfranska landskap, med ett eget sprĂ„k, prĂ€glades av en helt annan kultur Ă€n den framvĂ€xande storstaden Paris. Kanske var det frĂ„n denna kultur som hon fick sitt enastĂ„ende sjĂ€lvförtroende, sin sanningslĂ€ngtan och sin rĂ€ttskĂ€nsla. Hon var en omsvĂ€rmad skönhet, oĂ€kta dotter till en markis. Men hennes glada ungdom fick ett abrupt slut dĂ„ hon vid sjutton Ă„rs Ă„lder tvingades gifta sig. Efter bara ett Ă„r blev hon Ă€nka med en liten son. Fri att vĂ€lja sin egen framtid ingick hon ett Ă€ktenskapskontrakt med en rik Ă€nkling, monsieur BiĂ©trix, som försörjde henne. Tillsammans med honom flyttade Olympe med sin lille son till sina drömmars stad Paris.
I Paris
Olympes högabörd â dotter till en markis! â gav henne intrĂ€de till de litterĂ€ra salongerna i Paris. HĂ€r diskuterade man Jean Jacques Rousseaus tankar om ett nytt samhĂ€lle styrt av folkviljan. Hon kastade sig med liv och lust in i arbetet för att förverkliga dessa idĂ©er. Hon dikterade och lĂ€t trycka pamfletter och affischer som klistrades upp lĂ€ngs gatorna i Paris. Hon skrev teaterpjĂ€ser, sammanlagt fyrtio stycken, för att nĂ„ ut till den stora del av befolkningen som inte kunde lĂ€sa. Ett av hennes mest kontroversiella dramer var âZamore och Mirzaâ, som utgjorde ett frontalangrepp pĂ„ slaveriet i de franska kolonierna. DĂ„ började det brĂ€nnas! Det var mĂ€ktiga intressen som hon utmanade via sitt författarskap.
Revolutionen
SĂ„ smĂ„ningomfann Olympe salongerna för trĂ„nga och kastade sig med liv och lust in i den framvĂ€xande revolutionĂ€ra rörelsen. Men Olympe ville inte att revolutionen skulle ske med vĂ„ld. Hon strĂ€vade efter rĂ€ttsligt grundade reformer och var, liksom mĂ„nga mĂ€nniskor utanför Paris, monarkist. Snart greps hon av fasa och vrede över revolutionens blodiga utveckling. Hon upptĂ€ckte ocksĂ„ att de storstilade parollerna âfrihet, jĂ€mlikhet och broderskapâ uteslöt bĂ„de kvinnor och slavar. DĂ„ skrev hon en egen deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, dĂ€r hon bland annat plĂ€derar för kvinnors rĂ€tt till offentliga anstĂ€llningar, rĂ€tten till skilsmĂ€ssa, oĂ€kta barns rĂ€ttigheter och prĂ€sters rĂ€tt att gifta sig.
Slutet
Olympes protester mot det framvÀxande terrorvÀldet under ledning av Robespierre och Marat blev allt ursinnigare. Hennes vÀnner och vÀlgörare vÀnde henne ryggen. Hon började inse att hennes dagar var rÀknade. Hon sÄg slutet nÀrma sig. Hon funderade pÄ att lÀmna Paris och bygga upp ett nytt liv pÄ landsbygden, i nÀrheten av sin son Pierre och hans familj. Men hon förmÄdde inte. Hon ville inte ge upp sin kamp för Frankrike. Hon ÄtervÀnde till Paris. PÄ vÀg till sin tryckare med Ànnu en affisch arresterades hon, sattes i fÀngelse och dömdes efter en summarisk skenrÀttegÄng till döden pÄ schavotten.
EftermÀlet
Olympe deGouges svĂ€rtades ner efter sin död, hennes texter förvrĂ€ngdes och hennes namn suddades ut i den franska historieskrivningen. Men efter nĂ€stan tvĂ„hundra Ă„rs tystnad Ă„terupprĂ€ttades hennes eftermĂ€le av den franske historikern Olivier Blanc i biografin âMarie-Olympe de Gougesâ (1981). Den tillkom i samband med förberedelserna inför tvĂ„hundraĂ„rsjubileet av franska revolutionen, dĂ„ mĂ€ngder av dokument hĂ€mtades fram ur polisarkiven för studier. Ă terupptĂ€ckten av Olympe de Gouges har lett till att gator och torg har uppkallats efter henne i Paris och i hennes hemstad Montauban. Röster höjs för att hennes kvarlevor ska flyttas till PanthĂ©on, dĂ€r Frankrikes frĂ€msta medborgare fĂ„tt sin sista vila.
Olympe deGouges Àr kÀnd pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden, men inte i Sverige. Det vill vi Àndra pÄ med denna förestÀllning!
Musik & komposition
Musikalisk efterforskning, komposition och arrangemang
Astrid Selling
komposition och arrangemang
Astrid Àr riksspelman pÄ den blekingska musiktraditionen och har mÄnga Ärs erfarenhet av att sjunga, komponera och arrangera för a cappella-sÄng.
I över ett decennium har hon drivit internationella projekt runt Ăstersjön och har musikkollegor i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Belarus och Ukraina, sĂ„ mycket av inspirationen till musiken hĂ€mtar hon frĂ„n folkmusik i Baltikum.
Men i den hÀr pjÀsen har hon haft möjlighet att förkovra sig i den traditionsmusik som varit i Langue d'Oc dÀr hennes förÀldrar bott under nÀstan 20 Är.
Musiken
Musiken till Olympes rop pÄ schavotten
Marie Gouze (Olympe de Gouges) var född och uppvuxen i Occitanien. Occitanska Àr idag ett minoritetssprÄk i södra Frankrike (och delar av Italien och Spanien). Det Àr ett romanskt sprÄk, som franskan, men har inte de framtrÀdande diftongerna. Detta gjorde occitanska till "bardernas sprÄk", dvs mycket av sÄngen som framfördes i hoven pÄ medeltiden var pÄ occitanska. Det var lÀttsjunget och inte omöjligt att förstÄ för franska och spanska öron.
Occitansk musiktradition
I kretsar dÀr man Àgnar sig Ät europeisk traditionsmusik har occitanskan ett sÀrskilt rykte om sig att vara rytmiskt, medryckande och dansant. De vanligaste kompinstrumenten Àr slagverk; golvtrummor, handtrummor, tamburiner, mm, och det finns starka inslag av orientalisk musik. Förmodligen genom den moriska tradition som rÄdde runt hela Medelhavet redan före medeltiden.
Den occitanska frihetssÄngen
Occitanien har sedan innan medeltiden inte varit statsmÀssigt eller organisatoriskt enat, men som kultur och sprÄk har det överlevt och tankar och ambitioner om frihet har kommit i vÄgor genom historien. La libretat Àr en frihetssÄng som var spridd i Occitanien. NÀr vi översatte den var det som om den gestaltade Olympe.
Occitanska visor
Vi har ocksÄ med tre visor ur den occitanska vistraditionen. Den som kom som en överraskning var Ai vist lo lop. "Jag sÄg en luv, en rÀv, en hare" heter den pÄ svenska och har varit vida spridd Ànda sedan 70-talet i folkmusiksverige.
Inspiration har ocksÄ kommit frÄn den occitanska kvinnliga folkmusikgruppen La mal coiffée, som sjunger traditionella occitanska visor i Lange d'Oc-regionen. FrÄn deras samlingar har vi plockat den underbara festsÄngen La Mitona, och en suggestiv visa om hur de döda gÄr ronden i huset, La ronda del morts, och som visade sig passa sÄ vÀl in i Olympes öde.
Frankrike och revolutionen
Olympe var fransyska och det var Frankrike hon ville skulle bli en rÀttvisare plats för alla. Inte bara mÀnnen, utan och för kvinnor, slavar och barn.
A ca ira, Àr en berömd revolutionssÄng som av kÀnda sÄngare plockats fram flera gÄnger sedan revolutionen. I vÄr pjÀs stÄr den för kampen i Paris,men ocksÄ för det som gÄr snett med revolutionen; det otyglade kÀnslosvallet som leder till maktbegÀr, hat och vÄld.
Scenografi och kostym
Enkel och sparsmakad
VÄr scenograf och kostymör, Viktoria Rosén, har som alltid arbetat med enkelheten i rummet. Det Àr texten, berÀttaren och musiken som ska vara i fokus, samtidigt som rekvisitan ska föra Ähörarna tillbaka till 1700-talet. Scenografi och den mÄlade fonden vÀvs samman med texter och visor.
Produktion
Margareta Skantze
manus, efterforskning och regi
Dramatiker, regissör och förelĂ€sare som med dramer, förelĂ€sningar och musikaliska berĂ€ttelser givit kropp och gestalt Ă„t en rad starka och passionerade kvinnor och deras lĂ€ngtan efter en vĂ€rld utan krig, prĂ€glad av omsorg om âde fattiga och elĂ€ndaâ.
Viktoria Rosén
scenografi och kostym
Scenograf, kostymör och textil konstnÀr, som har skapat scenografi för bÄde etablerade och traditionella teaterrum, som för fria grupper dÀr scenen Àr en tom ruin, ett avskalat rum eller en bit natur.
Astrid Selling
produktion och kommunikation
Det rÀcker inte att vara musiker i en frilansgrupp. Man mÄste ocksÄ kunna skapa filmer, bilder, affischer, hemsidor, annonser, programblad mm. Sedan mÄste man boka spelplatser, skriva avtal, ta hand om fakturor och sÀtta upp affischer.
Ett stort tack till...
Vi vill sÀrskilt rikta ett stort tack till Region Blekinge hjÀlpt till med stöd för produktionen, samt Karlskrona Porslinsmuseum och Johannishus Gods, som sÄg till att vi kunde spela pjÀsen redan vÄren och sommaren 2024.
Kontakta oss
PjÀsen om Olympe Àr en utmÀrkt historielektion om Franska Revolutionen. Den spelas med fördel bÄde pÄ teaterscener och i bygdegÄrdar, men framför allt för skolungdomar.
Kontakta oss, sÄ kommer vi och spelar
rappskall@gmail.com
0739-880011 (astrid)
i samarbete med och stöd av
© 2024