KUNG BYXLÖS

Kung Byxlös handlar om drottning Margareta, skapare av den Nordiska Unionen år 1397. Det är en tragedi om en kvinna med en politisk vision och det höga pris hon fick betala på det personliga planet. Som en röd tråd genom dramat går berättelsen om den starka kärleken mellan Margareta och hennes fostersyster Ingegerd, abbedissa i Vadstena.

Margareta och Ingegerd innehade ämbeten som annars vanligen innehades av män: Margareta blev regerande monark över dåtidens största europeiska välde och Ingegerd blev abbedissa med såväl andlig som ekonomisk makt över klostret i Vadstena. De följde varandra genom hela livet och dog med bara en månads mellanrum år 1412. I dramat kommer vi Margareta och Ingegerd nära som människor.

Margaretas viktigaste uppgift som Norges drottning var att föda en son. Eftersom Norge – till skillnad mot Sverige och Danmark – var ett arvrike skulle hennes son en dag krönas till kung i Norge. Hon uppfyllde förväntningarna och födde vid sjutton års ålder sonen Olof av Danmark och Norge. Han blev hennes enda barn.

År 1375 dog Margaretas far Valdemar Atterdag. Danmark låg vid denna tid i spillror redo att tas över av tyska intressen. Den tilltänkte tronföljaren Margaretas äldre bror Christoffer var död och den som stod närmast i tur var hennes systerson. Hans far hette Henrik av Mecklenburg. Om också Danmark skulle få en Mecklenburgare på tronen skulle den nordiska självständigheten i grunden hotas. I det läget reste den tjugotvååriga Margareta ner till Danmark tillsammans med sin femårige son Olof och gjorde i egenskap av hans förmyndare anspråk på Danmarks krona. Hon manövrerade med förvånansvärd skicklighet mellan olika maktintressen och lyckades få igenom sin vilja, trots de danska stormännens misstro mot henne.

Sverige regerades vid denna tid av Albrecht av Mecklenburg. Han hade inkallats till Sverige sedan kung Magnus Eriksson - Margaretas svärfar – hade avsatts från tronen. Det hade rått stor enighet inom stormannaklassen att kung Magnus var en oduglig regent. En av drivkrafterna bakom beslutet var Heliga Birgitta.
Men det visade sig snart att kung Albrecht inte heller var någon ”rex justus”. Sverige var på väg att utarmas av tyska handelsintressen. De svenska stormännen beslöt sig för att vända sig till Margareta och hennes son Olof och erbjuda honom den svenska kungakronan.

En sammankomst hölls i Ystad som förberedelse inför avsättandet av Albrecht och insättandet av den nu myndige Olof som kung. I detta sammanhang förnyade Margareta och Olof stadsprivilegierna för staden Ronneby (Rotne By) i Blekinge. Staden hade brunnit och frågan var om den skulle byggas upp igen och leva vidare. Blekinge var vid denna tid en förvildad östlig utpost av det danska riket och brukade kallas för Danmarks vedbod. Svaret på borgarnas förfrågan blev positivt och ett nytt privilegiebrev undertecknades den 29 juli 1387. Ronneby blev en självständig exporthamn för varor som fördes ner från Småland och utmanade därigenom Hansans handelsmonopol. I staden skapades hela den sektor som vi idag kallar ”vård-skola-omsorg”.

Astrid och Elisabeth har hittat ett sätt att skapa musik tillsammans. För Teater Kontur har de komponerat musiken till Svart Madonna och båda versionerna av Kung Byxlös. 2020 fick de, tillsammans kören Blaustjyng, Körcentrum Syds kompositionsstipendium för komposition av folkmusik för kör.

Musiken till Kung Byxlös består av både medeltida ballader och koraler hämtade ur musikarkiven, och kören får sjunga med sångmanér man kan hitta i traditionell stämsång; borduner, parallella stämmor, intrikat kanon och utsmyckningar och att låta allas personliga röster höras.

Två ballader ur de skandinaviska musiksamlingarna finns med i föreställningen. Den ena är balladen om Falkvard och Hillevi (Hellvig i historiska krönikor). Den sägs handla om Margaretas mor som anklagades för otrohet och sattes i kloster av sin man kung Valdemar Atterdag. Balladens verser innehåller stark poesi, som när Falkvard sätts i spiketunna och Hellvig upplever det som att kungens falkar karvar hjärtat ur hennes bröst. Balladen är upptecknad i Sveriges Medeltida ballader.

Den andra balladen, som bevarats i flera hundra år, är den om hur Drottning Margareta besegrade Kung Albrecht av Mechlenburg, som då innehade den svenska kungakronan. Margareta ville inte ha krig, men provocerades av Albrecht. Balladen beskriver inte bara själva slaget, utan hur hon får honom att äta upp sina egna ord, när han skickar henne en synål som ett vapen som snarare skulle passa för en kvinna. Hon vässar nålen och syr honom en överdimensionerad struthätta som han tvingas att paradera med i Köpenhamn. Balladen är upptecknad i Danmarks Gamle Folkeviser.

Koraler har i regel varit texter som varit gemensamma och spridits brett i Europa både inom kyrka och vid hemandakt. Om texterna varit mer standardiserade var däremot melodierna unika för olika orter och till och med för individer. Vi använder en melodivariant av Den signade dag som tecknats upp i Röaby norr om Bräkne-Hoby. Men vi har också tagit in danska verser av koralen som beskriver det allra sista kapitlet i bibeln, i Uppenbarelseboken.

Heliga Birgitta har lämnat noter efter sig och förmodas ha skrivit sånger med olika teman om Jungfru Maria. Sångerna brukades av nunnorna i klosterorden i den dagliga liturgin. Heliga Birgitta drevs av ett rättvisepatos som visade sig även i musiken, genom att hon menade att man inte skulle sjunga stämsång eftersom det skapade hierarkier och därmed orättvisa. Men där har vi brukat vår konstnärliga frihet och lagt stämmor till hennes sång om Himlarnas drottning.